Livet är så orättvist...

2009-07-21 @ 09:58:36

För er som inte vet hade ja tänkt och berätta det nästa vecka..
Då hade ja varit i v12 och den värsta faran va över...då hade ja
lyckligt kunna talat om att ja och Jonas skulle bli föräldrar..
Men ödet ville annorlunda:( I söndags fick ja missfall i v12..
När nästan faran va över för de å man började planera och glädjas
och framförallt börja må bättre.. hade ju slutat må så illa och slutat vara så trött..
Varför ska livet va så orättvist?! Varför skulle de drabba oss?!
Sånt man tror inte kan hända en själv kan ju tydligen hända...
Men ja vill inte inse de! Vill inte tro att de e sant!
Men det är sant...å jag känner mig alldeles tom inombords..
Nyss hade ja ett litet liv i magen...nu har ja ingenting..
Från lycka till sorg på bara en natt...



Kommentarer

Postat av: Sara

neeej men fy, blir så ledsen när jag läser vad du skriver.

Önskar jag kunde göra nåt.

Tänker på er.

Kramar!

Postat av: Tanya

Ojojoj, vad fruktansvärt, vilken sorg, förlora ett barn kan bara de som gjort de förstå hur d känns, tänker på er

Postat av: Lisa

Men vännen!!

Usch, jag blir alldels kall när jag läser:(, så fruktansvärt orättvist!

Tänker på dej massor!

Kramar!!

Postat av: Ida Blixt

Jag blev jätte ledsen när jag läste om erat missfall, fy, vad jobbigt! Hoppas att du mår bättre snart! Många kramar o tankar till dig från Ida

Postat av: Erica

Fy så hemskt.. Tänker på er.

Styrkekramar!!

Postat av: Tessan

Tack, va gulliga ni är! betyder mycket för mig att veta ni bryr er...för inga ord kan beskriva hur de känns just nu.. Kramar tillbaka

Postat av: Linda

Hej vännen! Tänker på er!! Kram!

Postat av: jessica

Fy stackars dig Men stå på dig nästa gång går det vägen

Postat av: Jill

Usch va hemskt, blev jätteledsen då jag läste.

Tänker på er och håller tummarna att det går vägen nästa gång ni försöker.

Massa kramar.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback